Jag talar då här främst om ofrivilligt ensamma män som spenderar mesta delen av sin fritid framför skärmen och som inte har några hobbies eller någon vettig fritidssysselsättning. När dessa blir beroende av sociala medier och olika intenetforum så har det en tendens att bli nästan det enda sociala liv de har utanför eventuellt arbete och studier. Och när så mycket fokus blir på skärmen och vad som händer där så blir de känslomässiga reaktionerna också skärmrelaterade. Jag gissar att mannen (eller snarare den patetiske ursäkten till offerkofteman) som hade bloggen innan måste vara en mycket ensam människa på sin fritid, och därmed har den här personen också gott om tid att tänka. Problemet blir när tankar på hämnd och vendetta kommer och börjar uppta alltmer av en persons tankeliv.
Känslan av att ha blivit mobbad, hånad och förnedrad kan hos vissa sitta kvar väldigt länge, och med den myckna fritiden kan det till sist bli som en mental besatthet. Vi lever också i en tid då alla förväntas sköta sig och klara sig själva, vilket jag bara tycker är bra. Jag är för att vi ska få ett kallare och hårdare samhälle där folk struntar i varandra och bara tänker på sitt och de sina. Hårda tider skapar starka människor och starka människor klarar motgångar och besvikelser bättre. Goda tider skapar svaga, passiva och likgiltiga människor och i Sverige har vi nog haft det alldeles för bra alldeles för länge. Även om jag långt ifrån är någon bakåtsträvare, så önskar jag hårdare tider för främst ofrivilligt ensamma män. Det är de som verkligen bör få känna på andras ignorans och hur andra skiter fullkomligt i dem eller visar sitt förakt för dem, dessa förtjänar helt enkelt inte bättre.
Vad det kan bli för konsekvenser av det ska vi bara strunta i och luta oss lugnt tillbaka i vissheten om att vi behöver "fear no evil". Händer något otäckt så gör det och vad kan vi göra åt det? Shit happens & livet går vidare.
Ha det bra gott folks!
Håller helt med. Dessa får verkligen ta hand om sin egen skit. Jag är egentligen helt emot att man ska hjälpa andra överhuvudtaget. Jag tycker också man kunde avskaffa psykiatrin så folk blev lämnade helt åt sina öden. Men det är en "kontroversiell" tankegång som jag aldrig skulle våga yttra bland folk s.a.s. Älskar det egoistiska samhälle vi fått och är socialdarwinist, dvs jag anser att de starka förtjänar att överleva medan de svaga förtjänar att gå under. Ja, jag röstar på M, men det kanske du redan kunnat lista ut.
SvaraRaderaMvh Annika L.
Hej Annika L. Jag tänker väl inte lika "extremt" som du kring det, men ifrågasätter allt starkare om psykiatrin fungerar som den ska. Den f.d. hatbloggaren här har ju gått hos flera olika psykologer / behandlare sedan 25-års-åldern, men har uppenbart inte blivit hjälpt av det. Jag personligen skulle gärna vilja ta ett snack med någon som varit psykolog/ behandlare för honom och undra varför de inte ser till att hjälpa en sådan miserabel person. Vi på FL brukar ju anse att människor, främst ofrivilligt ensamma män, med psykiska problem ska gå i terapi och inte belasta forumet med sina problem och sina ältanden, eller vanligt folk överhuvudtaget. Men jag blir allvarligt oroad över personer som gått typ 20 år i terapi, som den här personen, utan att de lyckats hjälpa honom.
RaderaMvh, Moderatorn på FL